
"Född den 12 aug 1938. Studerande. Anslöt sig redan som mycket ung grabb till Wifsta/Östrands IF där han tidigt gjorde sig känd genom sin enorma ambition och vilja. Snart fick även de mäktiga UK-pamparna upp ögonen för den duktige timrå-pojken och i landsmatchen mot Norge i Oslo 1956, uttogs Bert-Ola till Tre kronor. Han gjorde en fin insats och kom ingalunda bort i det fina sällskapet, men Sverige hade gott om skickliga backar och den gängliga 18-åringen fick stå tillbaka för de mer rutinerade kämparna.
1957, även då mot Norge, fick emellertid Bert-Ola åter dra på sig landslagsdressen och även denna gång var resultatet bra. De närmaste åren blev han ihågkommen då och då vid landslagsuttagningar och misskötte sig aldrig.
Så kom då OS-turneringen i Squaw Valley. Bert-Ola Nordlander var med i den uttagna truppen. Detta vållade en del diskution bland ishockeyexpertisen, där många ansåg Bert-Ola vara på tok för klen och gänglig för att duga i en sådan turnering. Han var ju dock 181 cm lång och vägde endast 73 kilo. Men belackarna fick inte vatten på sin kvarn. Bert-Ola fick, sedan Lasse Björn skadats, hoppa in och klarade sig över all förväntan, mycket tack vare sin säkerhet och snabbhet på skridskorna.
Efter denna storartade insats hade han vikt en given plats i i Tre Kronor till VM-turneringen i Geneve. Här inrangerades Bert-Ola bland de 3-4 bästa svenskarna, ja, många ansåg till och med att han var den främste.
Undan för undan har han bättrat på sin teknik, sin snabbhet på skridskorna och sin skjutförmåga och han är nu en av stöttespelarna i Tre Kronor.
I klubblaget är han nu den kanske skickligaste spelaren och går med liv och lust in för att föra sitt lag till toppen av tabellen. Lagledningen måste till och med ibland tvinga honom in i avbytarbåset under matcherna."

Bild 54 (Jääkiekko 71/72)